Åsas andrum

Vilken respons jag har fått på min blogg! Jag blir gråtfärdig och alldeles varm i hjärtat när jag tänker på det. 

Nästan 1000 personer har varit inne och läst och många har hört av sig och berättat om deras erfarenheter eller bara gett mig positiv feedback. Jag är så glad att ni uppskattar vad jag skriver. Det var ju min största oro när jag la upp mitt första inlägg, att jag skulle bli dömd efter förutfattade meningar eller fördomar. Jag är så glad att jag vågade. Tack för att ni finns och stöttar och förlåt för att jag hade förutfattade meningar om hur ni skulle reagera på min blogg. 

När jag träffade Johan kan jag nu i efterhand se att jag var hypoman. Jag hade ganska nyligen gjort slut med en kille som inte var bra för mig. Flyttat till en egen liten mysig vindsvåning som var alldeles för dyr för en fattig student som jag. Jag åt knappt för att jag inte kände hunger, sov väldigt lite och drack vin lite oftare än vad som anses som normalt. 

Jag var aktiv på flera datingsajter och det var genom en av dessa jag träffade Johan. Vilken tur jag hade som träffade just honom och att han stannade kvar när jag kom in i en depressiv fas ganska snart efter vi träffats. 

Det var i detta skov jag kände att ångesten blev för mycket för mig. Jag orkade inte längre leva med den, men jag ville inte dö. Detta blev startskottet på ett nytt kapitel i mitt liv.