Är jag hypoman just nu?
Är jag hypoman just nu?

Den senaste veckan har jag varit väldigt kreativ, tänkt non-stop, haft mycket energi.... startat denna blogg. Visserligen har jag tänkt på det i flera år men inte vågat. Kanske vågade jag för att jag är inne i en hypoman fas...
Hur påverkar detta mig och min familj? Min man märker det genom att jag som sagt har mer energi än vanligt, min dotter, jag vet inte. Kanske orkar jag leka mer med henne? Jag hoppas innerligt att hon inte märker av sin mammas svängningar. Det är en av mina största farhågor, att hon och Alexander ska påverkas av min sjukdom.
Då min diagnos är relativt ny är jag fortfarande ganska dålig på att förutse skov. Jag var beredd på att jag skulle vara låg ett tag efter Alexanders födsel på grund av alla hormoner, mindre sömn osv. Är man bipolär är det ganska mycket större risk att man hamnar i en depression efter man har fått barn. Jag vet inte om jag kan säga att jag hade tur eller om det var på grund av att jag var beredd, men jag kom lindrigt undan med baby blues.
Jag och Johan pratade mycket om hur vi skulle lägga upp nätterna, om att jag får väcka honom om jag inte orkar (tanken lugnar mig och gör ofta att jag orkar natten pga den). Men framförallt har vi ett stort nätverk. Farfar kommer hit i princip varje dag och hjälper till med barnen. De nätter Johan jobbar i Stockholm är han här och tar ett av barnen på natten. Han är verkligen guld värd. Sen har vi mormor och morfar, våra goda vänner som även är våra grannar som stöttar, andra grannar som ofta rastar vår hund. Jag klarar mig förmodligen så bra på grund av detta.
------
Idag har jag och Isabelle varit på Skövde äventyrsbad tillsammans med goda vänner. Isabelle hade så roligt och var så trött efter att hon somnade i bilen på vägen hem. Johan och Alexander var hemma och myste hela dagen.

Våra hjärtan <3

Vårt stora hjärta i mammas jacka

Isabelle och Lowe. Min barndomsväns son. De är så gulliga ihop <3